Bakgrunden till denna bloggpost finns här (del 1) och här (del 2).
Vi fick stöd för korttidsarbete till sist. Det krävde dock en ny ansökan och mängder med telefonsamtal. Läget var extremt pressat när beslutet väl kom, men vi överlevde så att nya affärsidéer kan prövas!
Efter nästan tre månader fick vi till slut ett beslut: det blev avslag. Företagsekonomi kan vara komplicerat, men i princip menade Tillväxtverket att vi inte hade haft de lönekostnader vi påstod i jämförelsemånaderna. Det hade vi såklart haft, men vårt sätt att redovisa lönekostnader är inte så vanligt. Vi hade kunnat överklaga beslutet, men det skulle ta tid som vi inte hade.
Istället lämnade vi in en ny ansökan, där vi hoppade över en månads stöd och sökte för färre anställda. Inte för att vi inte hade rätt till den omfattning vi först sökt för, men för att ta bort allt utrymme för tvivel. Vårt hopp var att den nya ansökan skulle rinna rakt igenom systemet utan att plockas ut av en robot för manuell handläggning. Som tur var blev det också så. Den nya ansökan godkändes på en vecka och vi fick pengarna inom någon dag därpå.
Även om vi fick stöd till slut så finns det anledning att vara kritisk till handläggningen. Ett kärnproblem är att när man beslutar om korttidsarbete, så gör man det under förutsättning att stöd beviljas. När beslutet om stöd drar ut på tiden, så innebär reglerna kring uppsägningstid med mera att ett negativt beslut kan innebära en konkurs inte kan undvikas. Själva tidsutdräkten skapar konkursen. Formellt menar jag fortsatt att Tillväxtverkets handläggning inte uppfyller förvaltningslagen, vilket rimligen är något för någon coronakommission att titta närmare på.
När vi nu ska få vår första stödperiod godkänd för att kunna få fortsatt stöd, så upprepas proceduren. Vi har nu gått en månad utan stöd, och mina samtal med andra mindre företag antyder att det kan ta ytterligare månader innan vi får första perioden godkänd och beslut om nästa period. Så, jag kan konstatera att även om stödet för korttidsarbete kan verka generöst, så vill det till att man har en rejäl kassa att ta ur för att man ska ha råd att ta emot det.
Till sist vill jag ändå säga att stödet i sig självt verkligen gör nytta. Under den tid som förflutit sedan mars har vi i princip gjort om hela vår affär, och kan förhoppningsvis både överleva och komma ut starkare på andra sidan. Utan stödet hade vi i princip fått säga upp all personal och börja om från början, givet att vi kunnat undvika konkurs.
Johan Cejie